Två sätt att beräkna penningbeloppet

Det jag undrar över är kring beräkningar över sparat kapital tills man går i pension och penningvärde. När man använder ränta-på-ränta-kalkylatorn och sätter den på 25 år för att få reda på hur mycket något kommer att vara värt när man går i pension så blir ju svaret lite svårtolkat för summan är ju vad man kommer att ha då, men penningvärdet kommer ju att vara annorlunda. Hur gör man för att kunna veta hur mycket pengar jag kommer att ha i framtiden mätt i dagens penningvärde? Ledsen om jag inte är lika tydlig i min fråga som Två sätt att beräkna penningbeloppet är i sina svar men om jag tar ett exempel:. Om jag får reda på att jag kommer att ha 4 miljoner på kontot när jag går i pension så vet jag ju inte hur mycket jag kan få för dessa 4 miljoner eftersom det under alla åren varit inflation. Skulle man inte kunna lägga till en funktion med uppskattad inflation per år så man får ut svaret i dagens penningvärde?
För att räkna ut ett framtida penningvärde behöver man gissa vad inflationen kommer vara. Eftersom Riksbanken har som mål att inflationen skall vara två procent per år är det bara att multiplicera ditt penningbelopp med 1,02 för varje år som du vill räkna framåt. 1 2 Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet. Huvudregeln eller förenklingsregeln. Du får växla mellan reglerna år till år beroende på vilken regel som är mest fördelaktig ett specifikt år. Men du kan inte använda förenklingsregeln i fler fåmansbolag än ett per år. Förenklingsregeln – Schablonbeloppet. 3 4 Prisomräknaren. Med prisomräknaren kan du räkna ut värdet av ett visst års penningbelopp under olika år. Du kan till exempel räkna om markbelopp år till euro år I slutet av sidan finns exempel på omräkningar av mark och euro. 5 Värdena är hämtade från Statiska centralbyrån (SCB) och kallas konsumentprisindex (KPI). Det är en del av Sveriges officiella statistik. Syftet är att mäta hur priserna utvecklas för allt som konsumeras privat. En ny beräkning görs varje månad. 6 Detta kan illustreras i experimentet som nedan där vi får att n 1 n_{1} är brytningsindex för luft och n 2 n_{2} är brytningsindex för vatten: Att bestämma dessa vinklar kan göras på många olika sätt men ett sätt är att mäta avståndet från där vi ser spetsen till bortre sidan av glaset med en linjal: Schematiskt är detta. 7 8 Inom ersättnings- och kontraktsrätten förekommer två sätt att beräkna penningbelopp: Negativa och positiva kontraktsintresset. 9 2 ersättnings- och kontraktsrätten förekommer två sätt att beräkna penningbelopp: Negativa och positiva kontraktsintresset. 10
Penningteori eller monetär ekonomi är det område inom ekonomisk teori som berör studiet av pengarderas värdeuppkomst och effekt på samarbetet mellan människor. Pengar är ett allmänt accepterat betalningsmedel. I dagligt tal kan dock pengar definieras som värdebevarare eller värdemätare, vilket dock inte är essensen hos pengar, även om det tidigare kan leda till att en vara blir pengar och att två sätt att beräkna penningbeloppet oftast blir en värdemätare och att dessa funktioner är väldigt viktiga för en konkurrenskraftig penning-vara. Pengar uppstod i bytesekonomier som kännetecknas just av att de saknar ett gemensamt betalningsmedelur just de problem som fanns i dessa ekonomier. I en bytesekonomi måste en person, för att få sålt en vara, hitta en köpare som är beredd att betala med något som säljaren vill ha.