Prostatacancer dödlighet
Hem / Hälsa & Välmående / Prostatacancer dödlighet
Där testar vi om tillägg av magnetkameraundersökning hos män med förhöjt PSA kan skilja ut dem som har allvarlig cancer och undvika att män med små och ofarliga tumörer får cancerdiagnos i onödan, säger Jonas Hugosson.
G2-studien omfattar omkring 37 000 män i Göteborg med kranskommuner och har redan lett till två uppmärksammade publikationer.
juni.
Här kan du hitta aktuell statistik
PSA-screening minskar dödligheten i prostatacancer enligt ny långtidsstudie
Bild
Den europeiska screeningstudien ERSPC startades 1993 och omfattar över 160 000 män i Sverige, Finland, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Schweiz, Italien och Spanien.
Minskningen beror både på att sjukdomen oftare hittas i ett tidigt skede, så att allt fler kan få botande behandling, och på bättre behandlingar för lokalt avancerad och spridd sjukdom. Källa: Socialstyrelsen.
Figur 2 Åldersstandardiserad incidens och dödlighet av prostatacancer per 100 000 män i Sverige, 1970–2022.
Den ökade diagnostiska aktiviteten har gjort att medianåldern vid diagnos sjönk från 74 till 69 år 1995–2005. Cirka 2 200 dör i Sverige varje år av denna sjukdom och fortfarande kommer många män för sent till diagnos eftersom sjukdomen ofta inte ger några symptom förrän den är obotlig.
– Screening med PSA och nya blodmarkörer kan diagnosticera så gott som alla män i ett tidigt skede.
I RATTEN redovisar NPCR resultat från alla diagnosår från och med 1998 eller från det år när variabeln infördes. Men lika viktigt är att minska överdiagnostik och onödig behandling. RATTEN innehåller data på patienter som diagnostiserats fram till sista december föregående år och från och med 2020 kommer data att 1 september visas för innevarande år fram t.o.m.
Åldersstandardiserad enligt åldersfördelningen i NORDCAN-populationen år 2000.
Effektiv men med risk för överdiagnostik
Trots den tydliga effekten på dödlighet har PSA-screening också baksidor.
– PSA-testning innebär en risk för överdiagnostik, alltså att man upptäcker långsamväxande tumörer som aldrig skulle ha gett symptom under en mans livstid.
Dessa data redovisas också i en kommenterad årsrapport i pdf-format. Var femte svensk man diagnostiseras med prostatacancer under sin livstid. Minskningen orsakades sannolikt främst av minskad diagnostik under covid-19-pandemin, men även av att vårdprogrammet sedan våren 2020 rekommenderar MRT inför ställningstagande till biopsi.
Den största pågående studien är Göteborg 2, som drivs vid Sahlgrenska akademin. Vid mikroskopisk undersökning i samband med obduktion och cystoprostatektomi för urinblåsecancer påvisas prostatacancer hos omkring en tredjedel av männen i 60-årsåldern och hos hälften i 80-årsåldern e653527c-a864-4e8d-bee9-ff58756fd27a710007410007291670a90-f21f-4c40-9e3d-d2d60bff6e428100074100072.
Resultaten visar tydligt att PSA-screening minskar risken att dö i prostatacancer även efter mer än 20 års uppföljning, säger Jonas Hugosson, professor i urologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Studien publicerades nyligen i tidskriften New England Journal of Medicine. För närmare detaljer om incidens, sjukdomskaraktäristika vid diagnos och primärbehandling, se Nationella prostatacancerregistret (npcr.se).
Om man justerar för att allt fler män i Sverige når en hög ålder, har dödligheten i prostatacancer halverats för män under 85 år under de senaste 15 åren. Det är ingen tvekan om att systematiska prostatabiopsier hos män med PSA-värden strax över åtgärdsgränsen ofta leder till en prostatacancerdiagnos hos män som aldrig skulle ha utvecklat symtom av sin prostatacancer.
Figur 1 Antal nya fall av prostatacancer per år i Sverige, 1970–2023.
Studien visar att för varje förhindrat dödsfall fick tolv män en prostatacancerdiagnos där flertalet tumörer var ofarliga och inte behövde behandlas. Den och andra liknande studier har bidragit till att EU nu rekommenderar medlemsländerna att starta organiserade projekt för prostatacancerscreening.
Halverad dödlighet hos män under 80
Prostatacancer är den cancerform som tar flest liv hos män.
Där finns även regionala uppgifter på sjukhusnivå.
Att ökad diagnostisk aktivitet kan leda till en så kraftig incidensökning beror på att kliniskt icke-signifikant (”latent”) prostatacancer är mycket vanlig.
Syftet med RATTEN är att vara en källa till kunskap om svensk prostatacancersjukvård för alla intressenter, patienter, sjukvårdspersonal, forskare, administratörer och beslutsfattare. Det är en lägre siffra än i tidigare analyser men fortfarande betydande, säger Jonas Hugosson.
Bild
Mot mer träffsäkra screeningprogram
Resultaten understryker behovet av strategier som bättre fångar upp de män som riskerar allvarlig prostatacancer, samtidigt som diagnostik av ”ofarlig” cancer och behandling minimeras.
– Nya metoder för att screena för prostatacancer måste utredas.