Fasiska receptorer slutat skicka signaler till cns om stimuli

Inom fysiologi är en stimulans [1] en detekterbar förändring i den fysiska eller kemiska strukturen av en organisms inre eller yttre miljö. Förmågan hos en organism eller ett organ att upptäcka yttre stimuli, så att en lämplig reaktion kan göras, kallas känslighet excitabilitet [2]. Sensoriska receptorer kan ta emot information från utsidan av kroppen, som i beröringsreceptorer som finns i huden eller ljusreceptorer i ögat, såväl som inifrån kroppen, som i kemoreceptorer och mekanoreceptorer. När ett stimulus detekteras av en sensorisk receptor, kan det framkalla en reflex via stimulustransduktion. En intern stimulans är ofta den första komponenten i ett homeostatiskt kontrollsystem. Externa stimuli är kapabla att producera systemiska svar i hela kroppen, som i fight-or-flight-svaret.
Fasisk receptor: adapteras snabbt och slutar skicka signaler till CNS om stimuli. Ont i magen vs stick i fingertopp: vissa stimuli är lätta att lokalisera medan andra är mer diffusa och svåra att diskriminera (dvs exakt var det gör ont eller var är det varmt när man har feber). 1 2 Fasisk receptor: adapteras snabbt och slutar skicka signaler till CNS om stimuli. Förklara vad som menas med lateral inhibering. Lateral inhibering: finns i många av våra sinnesorgan. kraftigare signal från den i mitten (den transmitterar mest signalsubstans). 3 4 Primära syftet – detektera förändringar och skicka signaler till cns. Retning förändrar receptorns membranpotential. Varje receptortyp har olika receptorpotential; Aktionspotential i afferent nerv när stimuleringen når tröskelvärde; Stimuleringsintensitet, amplitud hos receptorpotentialen. 5 Nerver med myelinskida leder signaler snabbare än nerver utan myelinskida. Det beror på att signalen hoppar mellan noderna. Vad är Känselreceptorer? Olika typer av receptorer uppfattar olika typer av förnimmelser. Stimuli som når en receptor skickar receptorn ett meddelande via nerverna till hjärnan, där den tolkas som en. 6 Våra nervceller kommunicerar med varandra och skickar kommandon från hjärnan till våra muskler och från våra sinnen till hjärnan. Nervcellerna skickar information med hjälp av elektriska impulser och kemiska ämnen, så kallade signalsubstanser. 7 8 Adaption innebär alltså att sinnescellen slutar skicka signaler om stimuli till CNS. En tonisk receptor adapteras långsamt och skickar signaler till CNS så länge stimuli finns kvar i cellen. 9 Fasisk receptor: adapteras snabbt och slutar skicka signaler till CNS om stimuli. 10 Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrådarna. Sedan fortsätter signalen att spridas till andra celler. En nervcell kan ha kontakt med mer än tusen andra nervceller. En nervcell kan också kontaktas av ytterligare tusen andra celler. På så sätt bildas ett nätverk av celler. 12
Centrala nervsystemet CNS består av hjärnan encephalon och ryggmärgen medulla spinalis. Tillsammans med det perifera nervsystemet PNS utgör det nervsystemet hos ryggradsdjureninklusive däggdjuren. Sensoriska signaler från perifera känselkroppar och receptorer leds via det perifera nervsystemet in till det centrala nervsystemet. Dessa sensoriska signaler kallas även för afferenta signaler. Dessa utåtgående, motoriska signaler kallas efferenta signaler, och de påverkar aktiviteten i muskler och körtlar.