Skallmätning av samer

Och människor med dåliga anlag skulle inte få fortplanta sig. I mitten på 1930-talet började man helt enkelt fokusera mer på ärftlighetsfrågor och 1958 bytte man namn till "Institutionen för medicinsk genetik".

Modern folkgruppsforskning och "DNA-rasbiologi" förlitar sig fortfarande på genetik, som genomgått stor utveckling sedan DNA-teknikens genombrott på 1980-talet.

Centralt i verksamheten var studier i vad som kallades rashygien och dokumentation av den svenska befolkningen. vattnets element: slem/flegma – melankolisk – högdragen, girig: den gula rasen. 1946 skrev Lundman i sin bok ”Nutidens människoraser”, s. I frånvaro av kunskap om DNA förlitade sig Statens Institut för rasbiologi i början mycket på skallmätningar.

Numera anses människan utifrån sin skallform bara kunna delas in i tre huvudgrupper som brukar kallas kaukasoida, negroida och mongoloida.

Det rasbiologiska institutet i Uppsala, som tidigare haft hand om undervisningen, hade lagts ned 1958 (4, observera: tillagd not, augusti 2018), varvid föreläsningarna flyttats in i universitetet, trots att FN avskaffat rasbegreppet.

Rasbiologerna ansåg att vissa egenskaper var knutna till skallformen. Genom ett statistiskt begrepp som brukar kallas för genetiskt avstånd och som utvecklats av bland andra Cavalli-Sforza kan man se hur nära besläktade olika folkgrupper är med varandra.

Genom denna metodik har man bland annat kunnat visa att alla icke-afrikanska folkslag på jordklotet är närmare släkt med varandra än med subsahariska afrikaner.

På senare år har forskare alltmer börjat använda sig av kommersiella släktforsknings­databaser för att koppla samman folkgrupper med DNA.

Forskaren Peter Sjölund har bedrivit "DNA-rasbiologi" med hjälp av metodik hämtat från släktforskningsvärlden.

Här kan du lyssna till ett radioprogram: LÄNK
Nämnas kan att professor Anders Retzius´ (1796–1860), uppfinnare av skallindexet som spreds över världen, hade en far som studerat tillsammans med Linné.

Den första skallmätningen

Den tyske anatomen Johann Friedrich Blumenbach tog intryck av Linnés raslära, men bytte ut dennes benämningar till kaukasier, etiopier, mongoler och malaysier.(2) Redan 1775 började han samla och klassificera människokranier för att bedöma rastillhörighet.

De utvecklades efterhand till uppfattningar om att människor befann sig på olika kulturnivåer. Till de olika formerna på skallarna tilldelades nu olika egenskaper. Hennes specialitet är förändrade medvetandetillstånd i samband med nära döden samt förlossning. Denne hade en starkt kritisk syn på rasbiologi som vetenskap och förändrade forskningsinriktningen, men först 1958 byttes namnet officiellt ut till ”Institutet för medicinsk genetik”.

Han tittade knappast åt auditoriet utan ställde sig med ryggen mot oss. Salen var proppfylld med studenter som satt där och förväntansfullt småflinade åt den förestående antropologiföreställningen med den siste överlevande dinosaurien.

Redan 1950 hade FN fastslagit att begreppet ”ras” var ovetenskapligt. Under 1800-talets slut och 1900-talets första del pågick detta främst i USA men också i Sverige.

Människor indelades i två olika typer; kort- och långskallar. De s.k. Enligt en uppgift ska rasbiologiska institutet bytt inriktning redan 1935 då Gunnar Dahlberg tillträdde. I exemplet har modern skallmätning använts för att rekonstruera ett ansikte genom manuellt arbete. Det var inte bara samer som mättes utan 10 000-tals svenska värnpliktiga.


TEXT: KERSTI WISTRAND

I den hyllade och flerfaldigt guldbaggebelönade filmen ”Sameblod” i regi av Amanda Karnell får vi följa den 14-åriga sameflickan Elle-Marja (spelad av Lene Cecilia Sparrok).

Se Libris. Det ansågs att kortskallarna var Europas urbefolkning och långskallarna hade kommit senare och trängt undan kortskallarna. LÄNK

Rasbiologisk föreläsning i Uppsala 1964

”Du måste komma med och lyssna på den siste svenske rasbiologen Bertil Lundmans föreläsning!” blev jag uppmanad av mina kurskamrater när jag 1964 pluggade pedagogik vid Uppsala universitet.

Sagt och gjort.