Påsk i finland
Hem / Livsstil, Högtider & Presenter / Påsk i finland
Ett undantag utgör Finlands ortodoxa kyrka som liksom de västerländska kyrkorna firar enligt den gregorianska kalendern.
Påsktiden i kyrkan
Palmsöndagen före påsken inleder stilla veckan. Dagen efter långfredagen, den stilla lördagen, minns man Jesus i graven. Påskdagen infaller tidigast den 22 mars och senast den 25 april.
De ortodoxa, som följer den julianska kalendern, firar påsken på annan tid än övriga kristna kyrkor.
Vid påsken firar kyrkanKristiuppståndelse från de döda.
Ordet påsk kommer från grekiskans paskha och hebreiskans pesach, namnen på den judiska påsken som firas till minnet av befrielsen från slaveriet i Egypten. Vid kyrkomötet i Nikea år 325 kom man slutligen till att påskdagen firas den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen (21.3.).
Traditionella finska högtider och fester
I Finland är det under sensommaren som augusti bjuder på en av landets mest älskade traditioner: kräftskiva, eller rapujuhlat. Påskafton och påsksöndag faller på helg, så de påverkar inte arbetstider ytterligare. Lovsången (Gloria, Halleluja) som tystnat under fastetidensgudstjänster ljuder igen.
Under påsknattens mässa bär man in det stora påskljuset till koret.
Från skärtorsdagens afton börjar firandet av korsets och uppståndelsens påsk som sträcker sig ända till påskdagens kväll (triduum sacrum, de tre heliga dagarnas tid). På långfredagen minns man Jesus korsdöd till syndernas förlåtelse. De tidiga kristna ville att påsk skulle infalla efter den judiska påsken, vilket ledde till den nuvarande formeln som fastställdes för att skapa enhetlighet inom kristenheten.
Skillnaden mellan västlig och östlig påsk uppstår eftersom den ortodoxa kyrkan använder den julianska kalendern för beräkningen, medan den västerländska kyrkan använder den gregorianska kalendern.
Den liturgiska färgen är då svart.
Korset och uppståndelsen, lidandet och glädjen utmärker påskbudskapets dubbla kärna: Uppståndelsens ljus stiger ur gravens och ondskans mörker. Detta påverkar alla helgdagar i Finland som är kopplade till påsk, inklusive långfredag och annandag påsk som båda är officiella helger.
Vilka är de officiella påskhelgerna i Finland 2025?
Finland har två officiella påskhelger 2025: långfredag den 18 april och annandag påsk den 21 april.
Att äta kräftor är en långsam, social upplevelse där man använder haklapp, sjunger snapsvisor och skålar ofta. Påskdagen inleder påskveckan. Påsk firas den första söndagen efter den första fullmånen som inträffar på eller efter vårdagjämningen den 21 mars. Många finländare tar ledigt hela veckan för att skapa en längre påsksemester.
Hur skiljer sig finska påsktraditioner från andra länder?
Finska påsktraditioner kombinerar kristna seder med gamla hedniska vårtraditioner på ett unikt sätt.
Det handlar mer om umgänge, stämning och att njuta av Finlands sena sommarljus än om maten.
Numera ingår ofta även växtbaserade rätter i bjudningen, så att alla kan delta i firandet, oavsett kostval. I centrum står själva kräftorna, kokta med rikligt med dill och serverade kalla, med bröd, matiga pajer och ofta snaps.
Det finska ordet pääsiäinen syftar på att man på påskdagen befrias från fastan.
Påsken är den äldsta och viktigaste av de kristna festerna. Den finska påsken betonar istället övergången från vinter till vår och gemenskapskänslan genom brasor och besök mellan grannar.
Påskbålarna, som tänds på påskafton, har rötter i gamla traditioner för att skrämma bort onda andar och välkomna våren.
När det tänds säger man: ”Jesus Kristus är världens ljus”. Denna sed skiljer sig markant från andra nordiska länder där påsktraditionerna fokuserar mer på ägg och kaniner.
Andra unika finska påsktraditioner inkluderar:
- Mämmi: En traditionell påskdessert gjord av råg, malt och sirap
- Påskbålar: Stora gemensamma brasor som tänds på påskafton
- Påskgräs: Odling av gräs i krukor som dekoration
- Pilkvistar: Dekorativa kvistar med färgglada fjädrar
Till skillnad från många andra länder spelar påskägg en mindre central roll i finska traditioner, även om de förekommer.
Utan en uppståndelsetro skulle det inte finnas någon kyrka.