Demenssjukdom är ett samlingsnamn på en rad sjukliga förändringar i hjärnan som kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas.
Impulser får då allt svårare att nå fram till olika delar av hjärnan. Bildas placken av en överproduktion av beta-amyloid eller eller en bristande förmåga att bryta ned beta-amyloid? Aktuell forskning visar att 30 procent av risken att insjukna styrs av riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, diabetes, fetma och fysisk
inaktivitet.
Att fortsatt vara nyfiken, använda sin hjärna och ta till sig ny kunskap betyder mycket, liksom att umgås med andra. Impulserna leds blixtsnabbt från nervcell till nervcell och vidare till våra olika muskler. Efterhand sprider sig de sjukliga förändringarna och gör att en allt större del av hjärnans nervceller förtvinar och dör.
Exakt vilken roll plack och fibriller spelar för Alzheimers sjukdom är ännu oklart.
Men det går att hålla din hjärna frisk längre. Grunden är att följa allmänna livsstilsråd som till exempel att motionera regelbundet, dricka måttligt och inte röka.
”Målet är inte att lägga år till livet, utan liv till åren”
– Vi vet ju alla att motion är bra, men vi blev förvånade över att det krävs så lite för att det ska ha betydelse.
När vi umgås med andra får vi ett sammanhang och ökar livskvaliteten, vilket är otroligt viktigt. För det behöver vi ta reda på normalvärden för äldre när det gäller kognitiv förmåga, minne, blodtryck och funktionsförmågan för olika organ.
Målet är ju inte att lägga år till livet, utan liv till åren, konstaterar Sölve Elmståhl.
En annan viktig faktor är att hålla koll på blodtrycket. Överföringen regleras av olika signalsubstanser.
Den sjuka hjärnan
Plack
Vid Alzheimers sjukdom bildas små klumpar vid nervtrådarna, sä kallade amyloida plack.
En mer modern benämning är kognitiva sjukdomar. Den kallas också blodkärlsdemens eftersom symtomen orsakas av sjukliga förändringar i hjärnas blodkärl.
Men varför behåller ändå en liten andel äldre sin kapacitet hela livet, medan andra insjuknar? Det innebär att du själv kan påverka en del av riskfaktorerna, och därmed skjuta upp insjuknande, framför allt när det gäller den näst vanligaste formen av demens – så kallad vaskulär demens.