Cancer i hjärnan
Hem / Hälsa & Välmående / Cancer i hjärnan
De vanligaste symtomen vid hjärntumör är epileptiska anfall, problem med syn, hörsel, tal, känsel eller förmåga att röra sig. Men eftersom hypofysen styr kroppens hormonsystem kan produktionen av något hormon ibland bli onormalt hög. Hjärtumör är en av dem. Samtidigt kan cancerformen drabba människor i alla åldrar.
Det är den näst vanligaste cancerformen bland barn och tonåringar, efter leukemi, med knappt 100 nya fall per år.
Varje år får över 1 300 personer hjärntumör.
För det kan man använda datortomografi, magnetkamera och positronemissionstomografi (PET), som ger en bra bild av hur stor tumören är och hur den sitter. Med ett annat ord kallas de primärtumörer. Även i de skyddande hjärnhinnorna runt hjärnan, meningerna, finns celler som nybildas.
Tumörer uppstår främst i celler som delar sig ofta och därför är det ovanligt att vuxna får tumörer i nervcellerna, vuxnas hjärntumörer kommer oftast från stödjecellerna eller hjärnhinnorna.
Gliom
Den vanligaste typen av elakartad hjärntumör börjar i gliacellerna.
Om man till exempel producerar väldigt mycket tillväxthormon kan någon kroppsdel, som händer eller fötter, börja växa väldigt mycket.
Nya cytostatika och andra typer av läkemedel prövas i olika forskningsprojekt både i Sverige och i andra länder.
Vad beror hjärntumör på?
I vetenskapliga undersökningar har flera olika så kallade cancergener kopplats till hjärntumörer. Steroider kan insättas innan kontakt etablerats med neurokirurgisk jour, vilken dock bör kontaktas snarast.
Hastigheten på den fortsatta handläggningen avgörs i samråd med neurokirurgisk jour.
I de allra flesta fall är steroidbehandling tillräcklig som akut åtgärd, varefter eventuella kirurgiska ingrepp planeras elektivt.
Om patienten utvecklat hydrocefalus, vilket i förekommande fall tydligt framgår av CT-undersökningen och symtomens allvarlighetsgrad (ex utveckling av somnolens), läggs ofta ett ventrikeldränage in i en första seans innan själva tumöroperationen.
Elektiva fall
Elektiva fall bedöms polikliniskt med noggrann "risk-benefit"-diskussion tillsammans med patient och anhörig, varefter den fortsatta behandlingen planeras.
Tumörerna kan dock bli ganska stora och trycka mot omkringliggande hjärnvävnad, vilket kan ge olika besvär beroende på var tumören sitter. Rent generellt beror valet av behandling på vilken tumörform det är, var den sitter och hur mycket man har lyckats operera bort. Det kan vara en kombination av olika faktorer.
Det kan även finnas en ärftlig komponent, men ärftlighet betraktas som ovanligt.
Hjärntumörer
Vilka symtom ger en hjärntumör?
En tumör i hjärnan kan ge olika symtom beroende på var den sitter. Risken att drabbas av en elakartad hjärntumör kan öka av kemikalier och joniserande strålning hos vuxna.
Hos barn finns sällan något i omgivningen som kan förklara sjukdomen.
Du följs också upp för att kunna få den rehabilitering som du behöver.
Eftersom olika hjärntumörer skiljer sig så mycket från varandra varierar det hur ofta kontroller behöver göras.
I kontrollerna ingår ofta magnetröntgen eller skiktröntgenoch läkarbesök. Andra former av hjärntumör som drabbar barn är hjärnstamsgliom och ependynom, som uppstår i ependymcellerna i hjärnans hålrum, ventriklarna.
Att behandla hjärntumör hos barn är en särskild utmaning eftersom det är en extra svår balans att väga nyttan av behandlingen mot skadan den kan orsaka på den unga hjärnan.
Man ger också ofta behandlingar för att dämpa de symtom som tumören ger, som läkemedel mot epilepsi och mot svullnad av hjärnan.
Andra former av hjärntumörer
Hos vuxna är ungefär hälften av hjärntumörerna som hittas gliom och ungefär en tredjedel är meningeom.
Ytterligare en form av tumör i hjärnan är hypofystumör, som utgör ungefär 10 procent av fallen.
Djurförsök har visat att vissa kemikalier – exempelvis så kallade polycykliska aromatiska kolväten – kan ge upphov till hjärntumörer.
Vissa yrkesgrupper löper ökad risk
Det finns också forskning som visar att personer i vissa yrkesgrupper, till exempel i den petrokemiska industrin, löper ökad risk.
Ärftliga faktorer anses också ha betydelse för en del fall av hjärntumörer.
Symtomen från en metastas i hjärnan är samma som vid en primärtumör i hjärnan.
Oftast kommer en metastas i hjärnan från en primärtumör i lungan, bröstet eller huden. Bland övriga celler i hjärnan finns bland annat stödjeceller som också kallas gliaceller.
En del studier har visat på samband med hur vårt immunsystem fungerar.
Hypofystumörer
Hypofysen, eller undre hjärnbihanget, är en liten körtel som sitter på undersidan av hjärnan. Ingreppet syftar till makroskopisk radikalitet, då detta medför bäst prognos både vid benigna och maligna tumörformer. Hos vuxna delar sig inte dessa celler längre.