Gamla mått aln

Hem / Historia, Vetenskap & Forskning / Gamla mått aln

Det officiella namnet var ort. I 1630-talets lantmäteriinstruktioner fastställdes tunnlandet till 14000 svenska kvadratalnar. Under medeltiden varierade markens vikt mellan 208 och 218 g. Det motsvarade 10.688 meter

Milen indelades i 4 fjärdingsväg om vardera 2.672 meter eller 4.500 alnar.

Med metersystemet år 1889 blev 1 mil (nymil) = 10 km = 10.000 meter.

Vårt nuvarande metersystem kommer från Frankrike där det infördes under den franska revolutionen, närmare bestämt år 1793.

19,8 hektoliter
Läst/skeppsläst: Viktsenhet vid skeppsmätning, sedan 1874 ersatt av ton
       skeppsläst, 1865 utbytt mot nyläst = 100 centner = 4251 kg

 

1 ort 

= 4,25 gram
1 lod 

» 13,3 gram
1 skålpund

= 425 gram
1 skålpund= 32 lod = 100 ort = 425 gram 
skål = svag


1 lispund

= 8,5 kg
1 lispund = 20 skålpund 
= 8,5 kg 
1 centner= 5 lispund= 100 skålpund= 42,5 kg 
1 skeppund 

» 170 kg
1 skeppund= 20 lispund = 400 skålpund » 170 kg (avlyst) 




Enligt Umeåuniversitets hemsida 1999
1 skeppund(stapelstadsvikt)
= 136 kg
1 skeppund(uppstadsvikt)+ 5 %= 142,8 kg
1 skeppund(bergsvikt)+ 10 %= 149,6 kg
1 skeppund(tackjärnsvikt)dito + 30 %= 194,5 kg

 Äldre rymdmått
 

1 jumfru/jungfru
» 8 centiliter 
1 kvarter= 1/4 stop= 0,33 liter (jfr med modern ölburk) 
1 stop 
= 1,3 liter

 
1 kanna= 2 stop = 4 halvstop = 8 kvarter = 32 jumfrur (jungfrur) = 2,6 liter 
1 kanna = 1/10 kubikfo
1 kubikmeter = 38,21 kubikfot

kanna: måttsenhet för såväl våta som torra varor = 2,6 liter
sedan 1880-talet ersatt av liter
För torra varor:
1 kanna = 1/56 tunna = 4/7 kappe = 2,617 liter (år 1665 enl.

Det kallades också för löst mått. Han demonstrerade en serie kubiska mått för kammarkollegiet 1662.

År 1960 fick metersystemet ett nytt namn: SI (Système International d'Unités). Man kunde bära den med sig, vid användning höll man den i handen.

Utgångspunkt var den s.k. engelska fathom;
1 fathom = 6 engelska fot = 1,8288 m.

Kabellängd
En kabellängd var ett längdmått till sjöss. I Småland var en skäppa 1/6 tunna medan den i Bohuslän var 1/4 tunna (36,6 liter) och i Västergötland 1/5 tunna.

FJÄRDING - 18.32 liter

Tillbaka

Rymdmått - våta varor

Tunna
En tunna = 4 fjärding = 48 kannor = 125,6 liter

Ankare
Ett ankare = 1/4 åm = 15 kannor = 39,25 liter.

gamla mått aln

Våta varor

Ett fat =156 liter.

En tunna = 4 fjärding = 48 kannor = 125,6 liter

En kanna = 2 stop = 2,62 liter. 

Ett stop motsvarade således  1,3 liter.

En kvarter = 0,32 liter

En jungfru = 0,08 liter.

 

Enligt 1855 års förordning motsvarade en kubikstång 1.000 kubikfot och en kubikfot 1.000 kubiktum.


Vikt

Besman - så kallas en äldre tider vanligt förekommande våg.

Alnmåttet hade motsvarigheter i andra länder, men dess längd varierade starkt. Bjude för den skull alla våra Undersåtar, att de sig här efter rätte'. Efter metersystemets införande i Sverige har kappe ibland kommit att användas för 5 liter.

Skäppa
Skäppa är ett mycket gammalt mått som förbjöds 1735.

Fast mått betydde rågat mått."

"Skäppemåttet är känt i Sverige sedan 1200-talet men förbjöds år 1735. mottages gärna på Rolfs e-mailadress: Rolf   Senast uppdaterad 2018-03-01  


År 1699 infördes en enhetsmil. Denna skulle representera avståndet mellan gästgivaregårdarna. 

En gammal svensk mil var (perioden 1699 - 1889) 6000 famnar = 18000 alnar = 36000 fot.


Från 1889 då metersystemet slutgiltigt blev infört blev 1 mil (nymil) = 10 km = 10.000 m.

Aln
En aln = 2 fot = 4 kvarter = 59,4 cm. I 1855 års decimalsystem var 1 tum = 2,969 cm, dvs 1/10 fot. I Sverige antogs metersystemet 1878 och skulle införas under en tioårs period. ett halvt tunnland.

Kappeland
Ett kappeland = 1/32 tunnland = 154,3 kvadratmeter

Kannland
Ett kannland = 1/56 tunnland = 1000 kvadratfot = 88,15 kvadratmeter.

virke, spik och skruv.

Kvarter
1 kvarter = 1/4 aln =6 tum (verkstum) = 14.84 cm. Orsaken var att det var mycket lättare att kontrollera att de höll rätt volym.