Stålets hårdhet

Rostfritt stål innehåller t.ex. HSLA-stål (High-Strength Low-Alloy) innehåller till exempel små mängder legeringsämnen för att öka hållfastheten och motstå korrosion i atmosfären, vilket gör dem idealiska för byggnation och infrastruktur.

Fordons- och flygindustrin

• Högkolhaltiga stål: Används för komponenter som kräver hög hållfasthet och hårdhet, t.ex.

  Stålet värms upp till en lägre temperatur och kyls sedan, vilket resulterar i en balanserad kombination av hårdhet och seghet. Uppkolningen sker i särskilda ugnar.

Vid gasuppkolning tillförs det kolavgivande medlet i form av en gas. Exempelvis kan kylning och anlöpning ge stål med hög draghållfasthet och seghet, lämpligt för konstruktionstillämpningar.

Den specifika process som används påverkar stålets hårdhet och andra egenskaper på olika sätt, så det är extra viktigt att välja rätt metod för varje applikation.

4.

Bland nackdelarna: höga kostnader.

Karbonitrering är en kombinationsprocess mellan nitrering och uppkolning, där huvudvikten ligger på uppkolning. Dess förmåga att motstå hög belastning och slitage gör det lämpligt för komponenter som kugghjul, axlar och lager. För att undvika detta bör man följa tillverkarnas anvisningar för det aktuella stålet.

Lågkolhaltiga stål, som martensithärdas till en hårdhet av 350-500 HV, brukar inte anlöpas.

Genomhärdning till bainit
Högkolhaltig bainit, som bildats vid låg temperatur, har hög hårdhet och tämligen god seghet.

500 kg (5 000 N).

Formeln:

Symbol:

HB = Brinell hårdhet (kg/mm2)

F = Kraft (mätt i Newton)

D = Innerdiameter (mätt i millimeter)

d = fördjupningsdiameter (mätt i millimeter)

Rockwell hårdhetstest

Detta test använder först en mindre belastning (t.ex. Denna tillämpning är viktig i höghus, broar och infrastrukturprojekt där hållbarhet och säkerhet är av största vikt.

Takläggning och fasadbeklädnad

Stål används i stor utsträckning för takläggning och beklädnad på grund av sin styrka, hållbarhet och mångsidighet.

Mangan förbättrar segheten och slitstyrkan, medan kisel förbättrar hållfastheten och elasticiteten. tryckkärl, tack vare sina överlägsna mekaniska egenskaper.

Rostfria stål

• Austenitiska rostfria stål: Föredras inom livsmedelsbearbetning och medicintekniska produkter för sin korrosionsbeständighet och formbarhet.
• Ferritiska rostfria stål: Används i avgassystem för bilar för sina magnetiska egenskaper och sin korrosionsbeständighet.
• Martensitiska rostfria stål: Används i bestick och kirurgiska instrument för sin styrka och hårdhet.
• Duplex rostfritt stål: Lämplig för kemisk bearbetning och marina miljöer tack vare sin kombinerade styrka och korrosionsbeständighet.

Verktygsstål och höghastighetsstål

• Verktygsstål: Högkolhaltigt med volfram, molybden och vanadin, utformat för hög hårdhet och slitstyrka.

  Bäst överensstämmelse har Brinell och Vickers i området upp till cirka 500 HB respektive HV. Vidanstående diagram visar en ungefärlig översättning från brinellhårdhet till de övriga metoderna samt till brottgränsen R_m.

1.2.3 Inverkan av värmebehandling