Rättsmedicinsk undersökning misshandel
Hem / Juridik, Samhälle & Myndigheter / Rättsmedicinsk undersökning misshandel
FD-läkare, dokumentera skadorna.
Rättsmedicinalverkets FD-läkare finns på orter utanför de rättsmedicinska enheterna och undersöker målsägande och misstänkta gärningspersoner inför rättsintyg. Sårets kanter är antingen jämna (som vid skarpt våld) eller ojämna (som vid trubbigt våld). De informerar dig om vad ett rättsintyg är, under vilka förutsättningar ditt samtycke krävs och förklarar hur undersökningen kommer att gå till.
Läs mer på sidan för våldsutsatt/våldsutövare.
Nej, när rättsintyget är färdigt skickas det elektroniskt till beställaren som vanligtvis är Polismyndigheten.
Vid en rättsmedicinsk bedömning av en skada är en av huvuduppgifterna att bedöma vilken typ av yttre våld som inverkat.
I undersökningsrummet får du träffa en rättsläkare från Rättsmedicinalverket. Färgen på ett blåmärke avgörs av flera faktorer såsom t ex blodets sammansättning, mängden blod som extravaserat, lokalisering av blödningen och vävnadssammansättningen som täcker blödningen. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
I samband med en undersökning av en målsägande eller en kroppsbesiktning av en misstänkt gärningsperson inför utfärdande av ett rättsintyg, kan Rättsmedicinalverkets läkare utföra spårsäkring och provtagning.
Beslut om kroppsbesiktning fattas av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten enligt rättegångsbalken.
Rättsintyg baserat enbart på handlingar
Den typ av rättsintyg som grundas enbart på handlingar som Polismyndigheten förser Rättsmedicinalverket med, exempelvis patientjournaler och fotografier.
Rättsmedicinalverket har inte möjlighet att bistå Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten med spårsäkring, om detta inte görs inom ramen för en undersökning som ska ligga till grund för ett rättsintyg.
För spårsäkring och provtagning på en målsägande krävs personens samtycke, medan det för en misstänkt gärningsperson krävs ett beslut om kroppsbesiktning.
Vid spårsäkring och provtagning ska behovet av skyndsamhet beaktas.
- Hur går en undersökning inför utfärdande av ett rättsintyg till?
Du får besöka en rättsmedicinsk enhet.
En sådan undersökning går till på ungefär samma sätt som ovan.
Här kan du läsa mer om samtycke till undersökningen och till utfärdandet av rättsintyget.
- Jag är målsägande i en brottsutredning och polisen vill nu inhämta ett rättsintyg från er där jag ska genomgå en undersökning. Om målsäganden motsäger sig undersökningen får läkaren inte genomföra den.
Vid dokumentation i journalen är det bra om det framgår att ”området bleknar vid tryck” då den som läser journalen förstår varför du bedömt fyndet som en rodnad och inte som ett hematom.
Hematom/blåmärke
Ett blåmärke orsakat av trubbigt våld beror på en blödning (kärlbristning) någonstans i och/eller under huden.
Vilken rätt har jag att motsäga mig en undersökning?
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kan fatta ett beslut om att kroppsbesiktiga en misstänkt gärningsperson enligt 28 kap. Huden runt såret kan vara oskadad/intakt eller uppvisa rodnad/svullnad/blåmärke/hudavskrapning. Det underlättar därför om du har kläder som är enkla att ta av och på.
Denna skyldighet framgår av 6 kap. Ett rättsintyg kan besvara frågor om hur och när en skada har uppkommit och om skadans allvarlighet.
Olika underlag för rättsintyg
Ett rättsintyg kan antingen baseras på en undersökning av målsäganden eller den misstänkta gärningspersonen eller på handlingar som patientjournaler och fotografier av personen.
Avskrapningen kan vara ytlig (helt utan blödning om endast epidermis involverat eller med spridda punktformade blödningar i det avskrapade området) till djupare med mer sammanflytande blödning.
Sår
Ett sår uppstår när yttre våld orsakar skador som vanligen totalt penetrerar hudens två övre lager (överhuden [epidermis] och läderhuden [dermis]) och slutar i underhuden (subcutis) eller vävnad belägen under huden (mjukvävnad, brosk, ben).
Du kan klicka dig vidare för att ta del av information som särskilt riktar sig till dig som jobbar inom Polis- eller Åklagarmyndigheten, hälso- och sjukvården eller om du är våldsutsatt eller våldsutövare. I dessa fall har den behandlande läkaren ofta bättre förutsättningar att besvara frågor om bestående men som värk eller funktionsnedsättningar och därmed bättre möjlighet att utfärda rättsintyget.
Läkare och tandläkares skyldighet att på begäran av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten utföra undersökningar och kroppsbesiktningar, som kan innefatta spårsäkring och provtagning, framgår av 6 kap.
En kroppsbesiktning är en tvångsåtgärd som innebär undersökning av kroppens yttre och inre, samt provtagning från kroppen för undersökning.
Om personen som rättsintyget avser har genomgått en kroppsbesiktning eller om annan undersökning än kroppsbesiktning har ägt rum och personen är misstänkt för en viss typ av brott, kan rättsintyget utfärdas utan hens samtycke.
Strypvåld
Rättsmedicinalverket har på uppdrag av regeringen kartlagt och sammanställt befintlig kunskap om strypvåld, inklusive när detta förekommer i ett sexuellt sammanhang.
Rättsmedicinalverket har inom ramen för uppdraget genomfört tre olika aktiviteter: en kunskapsöversikt om skador och risker vid strypvåld, en kartläggning av skador vid strypvåld i svenska obduktions- och rättsintygsärenden samt en konferens om strypvåld för rättsväsendets myndigheter.
Läs mer om strypvåld
Läkare inom hälso- och sjukvårdens skyldighet att utföra undersökningar och utfärda rättsintyg
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ska i första hand inhämta rättsintyg från läkare vid Rättsmedicinalverket, men om det finns särskilda skäl får de inhämta rättsintyg från annan läkare med tillräcklig kompetens.
Läkare och tandläkare inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården har en skyldighet att utföra undersökningar om Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten begär det.
De saknar vass egg och är därför ej skarpa.
Läkare och tandläkare har en skyldighet att undersöka en målsägande med dennes samtycke och kroppsbesiktiga en misstänkt gärningsperson, samt att ge utlåtanden över dessa.