Sänkt heltidsmått
Hem / Juridik, Samhälle & Myndigheter / Sänkt heltidsmått
Då blir det oftast kvinnan som får gå ner i arbetstid för att det hela ska funka. Totalt ska 1 400 anställda på akutsjukhusens operationsavdelningar få en förkortad arbetsvecka på 34 timmar, varav 600 är undersköterskor.
Denna trend med kortare arbetstid sprider sig även till äldreomsorgen. Sedan dess har kvinnors sysselsättningsgrad ökat dramatiskt.
När våra medlemsgrupper mår bra så mår även samhället bra.
Arbetstidsförkortning med sänkt heltidsmått: helt enkelt bra för Sverige.
Linda Palmetzhofer, ordförande för Handelsanställdas förbund
Malin Ragnegård, ordförande Kommunal
Tommy Wreeth, ordförande Transportarbetareförbundet
.
.
Projektet avslutades i september, och verksamheten fortsätter med de kortare arbetstiderna i väntan på politiska beslut.I Stockholmsregionen planeras ett liknande pilotprojekt att starta hösten 2025, med en budget på 200 miljoner kronor avsatt för ändamålet.
Nu är det dags för samhället att sträcka ut en hand och på riktigt ta itu med frågan om arbetstidsförkortning i allmänhet och sänkt heltidsmått i synnerhet. Mölndalsmodellen, som infördes för tio år sedan för att hantera höga sjukskrivningstal och hög personalomsättning, innebär en 32-timmars arbetsvecka fördelad på fem intensiva sextimmarspass samt två timmars utvecklingstid per vecka.
Ytterligare 11 procent av kommunerna planerar att införa liknande åtgärder.
Erfarenheterna från dessa initiativ visar att kortare arbetstid kan bidra till förbättrad arbetsmiljö, ökad personalnöjdhet och effektivitet, samt minskad sjukfrånvaro och personalomsättning.
Framgångarna med kortare arbetstid sprids till fler kommuner
Efter framgångarna med kortare arbetstid på Sahlgrenskas ortopediska operationsavdelning i Mölndal sprider sig nu konceptet till fler kommuner och regioner i Sverige.
Det skriver ordförande för Handels, Kommunal och Transport.
Jämställdhet och framtidshopp stavas arbetstidsförkortning med sänkt heltidsmått. Det återstår att se hur dessa modeller kommer att påverka arbetslivet i Sverige på lång sikt.
Arbetstidsförkortning med sänkt heltidsmått är bra för Sverige
DebattArbetstidsförkortning med sänkt heltidsmått är inte bara en rättvisefråga för alla löntagare – det är en jämställdhetsfråga.
Man kan lämna lite närsomhelst på förskolan och jobba på pendeltåget, man kan gå hem en timme tidigare från jobbet och ta helg tidigare på fredagar. Medlemmarna i våra förbund jobbar tuffa pass inom vården, transportsektorn och inom handeln. Medlemmarna i Handels, Transport och Kommunal har slitit för Sverige. Våra grannländer Norge och Danmark har redan klart kortare heltidsmått och på Island har man på bara några år kortat normalarbetsveckan från 40 timmar till 32–36 timmar för anställda i offentlig sektor.
En kortare arbetsvecka skulle göra vardagen lättare att få ihop då båda skulle ha mer tid till återhämtning, vardagssysslor och socialt liv. Det är mycket positivt och något alla politiska partier säger sig stå bakom, men för ett typiskt hushåll har det i praktiken inneburit en fördubbling av den totala arbetstiden. Det är dags för kortare arbetstider och ett samhälle där man arbetar för att leva, snarare än lever för att arbeta.
Arbetstidsförkortning är i praktiken redan möjligt för vissa grupper, något vi såklart ska glädjas åt – men alla har inte den möjligheten. I en stor genomgång av europeiska arbetstidsförkortningar mellan 1995 och 2007 konstaterade forskare knutna till OECD att de inte kunde se någon negativ effekt alls på den ekonomiska tillväxten.
Denna omöjliga ekvation missas när man bara tittar på arbetstid per arbetare.
I ett hushåll med två arbetare går det obetalda hushållsarbetet helt enkelt inte ihop med att två arbetar heltid. Enligt en kartläggning från september 2024 har 36 procent av Sveriges kommuner infört någon form av arbetstidsförkortning inom äldreomsorgen, ofta genom särskilda helgtjänster med sänkt heltidsmått.
Arbetstiden är hårt kontrollerad och möjligheten att åka hem ens tio minuter tidigare för att hämta på fritids är mycket begränsad.
På Island har man på bara några år kortat normalarbetsveckan från 40 timmar till 32–36 timmar
Arbetstidsförkortning med sänkt heltidsmått är inte bara en rättvisefråga för alla löntagare – det är en jämställdhetsfråga.
Denna modell har lett till positiva effekter såsom minskad personalomsättning, lägre sjukfrånvaro och ökad effektivitet, vilket i sin tur har resulterat i fler genomförda operationer per år.
Inspirerade av Mölndalsmodellen har Region Östergötland genomfört ett tvåårigt pilotprojekt med 34-timmars arbetsveckor på operationsavdelningarna i Norrköping och Linköping.
Det handlar om medlemmarnas välstånd och mående, men det handlar också om ett hållbart arbetsliv på lång sikt.
Det finns idag stora grupper på arbetsmarknaden som har möjligheten att jobba flexibelt. Vill vi på allvar ha en modern och jämställd arbetsmarknad måste vi också modernisera arbetstidsmåttet.
Politiken och arbetsgivarna behöver lyssna till framgångssagor runt om i Europa.
På samhällsnivå ger kortare arbetstid nämligen inte bara kostnader utan också vinster i form av minskade transfereringar, bättre hälsa och ökad produktivitet.
Europa mullrar med arbetstidsförkortningsfrågan – vi får inte halka efter.