Förstärkta växthuseffekten ne
Hem / Natur, Miljö & Klimat / Förstärkta växthuseffekten ne
Korallrev drabbas särskilt hårt av varmare och surare hav, medan skogsbränder blir mer vanliga och intensiva i många regioner.
Åtgärder för att motverka den förstärkta växthuseffekten
Minskning av växthusgasutsläpp är den viktigaste åtgärden för att begränsa den förstärkta växthuseffekten. De har inte bara stor effekt som växthusgaser utan har dessutom stor ozonnedbrytande potential.
Därför har produktion, användning och avveckling av dessa behandlats av Montrealprotokollet och i flera därpå följande avtal.
Detta hotar låglänta kustområden och öar runt om i världen.
Ekosystem påverkas också allvarligt av den förstärkta växthuseffekten. Problemet är att mänskliga aktiviteter, främst förbränning av fossila bränslen och avskogning, förstärker effekten och driver på klimatförändringar.
Klimatmodellering och framtidsscenarier i Sverige
Sverige är ledande inom klimatmodellering.
Växthusgaser som vattenånga, koldioxid och metan fungerar som ett isolerande lager som fångar värme från solen och håller planeten varm.
Den förstärkta växthuseffekten uppstår när koncentrationen av dessa gaser ökar utöver sina naturliga nivåer. SMHI är även värd för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som hjälper kommuner och myndigheter att planera för ett förändrat klimat.
Metan och fiberbankar – en dold utsläppskälla
En unik gren av svensk forskning har avslöjat att gamla fiberbankar på sjö- och havsbottnar, rester från historisk pappersproduktion, avger betydande mängder växthusgaser.
Det är som att lägga en extra filt över jorden, vilket leder till att jordens medeltemperatur ökar. Koldioxid är också den gas som används i fotosyntesen för att bygga upp växter. Genom att analysera hur solljus reflekteras i atmosfären kan man beräkna gasernas koncentrationer med mycket hög noggrannhet. Syftet är att både spåra utsläppskällor och följa hur halterna förändras över tid och rum.
Satellitbaserade mätningar
Svenska forskare samarbetar med internationella program som Copernicus och NASA:s OCO-2-satellit för att mäta koldioxid (CO₂) och metan (CH₄) från rymden.
För att nå det målet tror Naturskyddsföreningen att de globala utsläppen av växthusgaser måste halveras till år 2030. Utan denna effekt skulle medeltemperaturen på jorden ligga runt –18 °C istället för dagens +15 °C, vilket skulle göra planeten obeboelig. Träd absorberar koldioxid genom fotosyntesen, och när skogar avverkas eller bränns frigörs denna lagrade koldioxid tillbaka till atmosfären.
Den enskilt största utsläppskällan i jordbruket står dock produktionen av animaliska livsmedel (livsmedel från djur) för, till exempel kött, mjölk och ägg. Oftast räknas utsläpp om till koldioxidekvivalenter på 100 års sikt. Samtidigt minskar jordens förmåga att ta upp ny koldioxid. Detta kräver en övergång från fossila bränslen till förnybara energikällor som sol, vind och vattenkraft.
För att kunna jämföra olika gaser med varandra räknas deras klimatpåverkan om till koldioxidekvivalenter, det vill säga, hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan.
Förstärkt växthuseffekt är en process där den naturliga växthuseffekten intensifieras genom ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären, främst orsakade av mänskliga aktiviteter.
På kortare sikt blir påverkan jämfört med koldioxid ännu större. Vilka är de tre största orsakerna till utsläpp av växthusgaser?
- Hur kan den förstärkta växthuseffekten begränsas?
- Vem eller vilka aktörer bör ha ansvaret att minska utsläpp av växthusgaser (individer, företag, politiker, etc)?
- Vem eller vilka aktörer har ansvaret idag?
Så tycker Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen tycker att ökningen av den globala medeltemperaturen – som orsakas av människans utsläpp – måste stanna under max 1,5 grader.
Dessa utsläpp har ökat dramatiskt sedan mitten av 1900-talet i takt med global ekonomisk tillväxt och ökad energianvändning.
Avskogning bidrar också betydligt till den förstärkta växthuseffekten. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser. Även jordbruket orsakar stora utsläpp av växthusgaser.
Koldioxidutsläpp från fossila bränslen: Energin och kolet som finns i fossila bränslen som stenkol, olja och gas har, precis som i biobränslena, bundits in genom fotosyntesen, fast för miljontals år sedan.
Energieffektivisering i byggnader, industri och transporter kan också betydligt minska utsläppen.
Internationella avtal som Parisavtalet från 2015 syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2°C, helst 1,5°C, jämfört med förindustriella nivåer. Samtidigt måste samhällen anpassa sig till de klimatförändringar som redan pågår och som kommer att fortsätta under kommande decennier även om utsläppen minskar.
Den förstärkta växthuseffekten är inte bara ett miljöproblem utan också en fråga om global rättvisa, eftersom dess effekter ofta drabbar hårdast de länder och befolkningar som bidragit minst till problemet.