Slutförvar av radioaktivt avfall
Hem / Natur, Miljö & Klimat / Slutförvar av radioaktivt avfall
Att informera och involvera samhället i diskussioner kring hantering av radioaktivt avfall är avgörande för att bygga förtroende och förståelse för dessa viktiga frågor.
Sammanfattning
Utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall är ett kritiskt steg för Sverige i hanteringen av radioaktivt avfall från kärnkraftsindustrin.
Låg- och medelaktivt avfall, som utgör en stor del av det totala avfallet, har en relativt kort halveringstid och innehåller lägre nivåer av radioaktivitet jämfört med högaktivt avfall som använt kärnbränsle.
Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)
SFR är Sveriges första och hittills enda slutförvar för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall.
Att bygga slutförvar innebär att utöva s.k. Det använda kärnbränslet som behöver isoleras i minst 100 000 år mellanlagras sedan 1980-talet i Oskarshamn (Clab) i väntan på ett slutförvar. Avfall i form av reaktortankar från tryckvattenreaktorer klassas också som långlivat. Regeringen fattade den 22 december 2021 beslut om tillåtlighet och tillstånd för att bygga ut SFR.
Det behövs mer plats i förvaret för allt driftavfall, och även för rivningsavfallet som bildas när kärnkraftverken monteras ner.
Nationell plan
Strålsäkerhetsmyndighetens nationella plan Ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige innehåller en detaljerad beskrivning av kärnavfallsområdet och i myndighetens ordlista finns förklaringar, se nedan.
Hantering och utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Sverige
Hanteringen av radioaktivt avfall är en av de mest kritiska aspekterna av kärnkraftsindustrin, inte bara för att skydda människor och miljö från potentiella faror utan också för att säkerställa en hållbar framtid för energiproduktionen.
Detta ska så småningom utmynna i ett platsval.
Ansökningar och uppförande
För att kunna genomföra en analys av säkerhet efter förslutning behöver tre huvudkomponenter vara bestämda: en plats, en teknisk barriärlösning utifrån genomförd teknikutveckling samt ett radionuklidinventarium, det vill säga en beskrivning av vilka radionuklider som finns i avfallet.
SFR är utformat för att förvara avfallet i underjordiska bergrum, där det kan förbli isolerat från biosfären.
Regeringens beslut om utbyggnad
Den 22 december 2021 fattade den svenska regeringen ett viktigt beslut om tillåtlighet och tillstånd för att bygga ut SFR. Detta beslut markerar en viktig milstolpe i Sveriges hantering av radioaktivt avfall och understryker landets åtagande att ansvarsfullt hantera konsekvenserna av sin kärnkraftsproduktion.
Ökat behov av förvaringskapacitet
Utbyggnaden av SFR är motiverad av behovet att hantera inte bara det befintliga och framtida driftavfallet utan också det avfall som kommer att genereras under avvecklingen av kärnkraftverken.
Detta avfall klassificeras i allmänhet baserat på dess aktivitetsnivå och halveringstid. Rivningsavfall innefattar en bred kategori av material som blivit radioaktivt kontaminerade under kärnkraftverkens livstid och kräver säker förvaring.
Framtida utmaningar och lösningar
Design och tekniska aspekter
Utbyggnaden av SFR kommer att innebära betydande tekniska och konstruktionsmässiga utmaningar.
Det finns förmodligen många platser med berggrund som är lämplig för ett förvar. Regeringen fattade den 27 januari 2022 beslut om tillåtlighet och tillstånd att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Genom att expandera SFR:s kapacitet, förbereder sig Sverige för framtiden – inte bara för att hantera det nuvarande och framtida driftavfallet utan också för att säkert ta hand om avfallet från den planerade avvecklingen av kärnkraftverken.
Det handlar om en mängd av cirka 16 000 kubikmeter avfall.
Förvarskonceptet som utvärderats innebär att förvaret byggs på cirka 500 meters djup och består av två bergssalar.
Förslag på utformning
Utvecklingen av det här förvaret har inte kommit lika långt som SKB:s två andra slutförvar. Förslaget innebär att förvaret byggs på cirka 500 meters djup i berget och består av två olika delar med två olika barriärlösningar.
Detta avfall inkluderar allt från använt skyddsmaterial till verktyg och utrustning som kommer i kontakt med radioaktiva ämnen under driften av kärnkraftverk. Det slutförvaras sedan 1980-talet i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). Det blir dessutom det minsta av de tre slutförvaren. I Sverige har Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) spelat en central roll i hanteringen av låg- och medelaktivt avfall sedan 1980-talet.
Hittills har ett förslag på ett förvarskoncept tagits fram, alltså hur förvaret kan utformas och vilka barriärer som kan användas. Parallellt kommer även andra underlag tas fram för att kunna lämna in ansökningar enligt miljöbalken och kärntekniklagen för ett uppförande.
Kärnavfall och slutförvaring
Slutförvar
Eftersom kärnavfall och använt kärnbränsle ärradioaktivt och skadligt under mycket lång tid måste det slutligen förvaras i slutförvar som ska skydda människa och miljö.
En lokaliseringsprocess kommer därför att genomföras. Det metalliska avfallet är tänkt att placeras i en bergssal med barriärer av betong medan det historiska avfallet är tänkt att placeras i en bergssal med en barriär av bentonit.
För att veta om förvarskonceptet har möjlighet att uppnå myndigheternas krav på säkerhet efter förslutning har SKB:s experter gjort en säkerhetsvärdering.
Anläggningens design måste säkerställa att den kan motstå geologiska händelser, förhindra grundvatteninträngning och bibehålla isoleringen av radioaktivt material över tusentals år.
Öppenhet och samhällsengagemang
En viktig del av processen för utbyggnaden är att säkerställa transparens och engagemang med allmänheten och intressenter.