Synnerven blinda fläcken

Hem / Hälsa & Välmående / Synnerven blinda fläcken

Fyllningen fungerar med ganska komplexa och ovanliga visuella mönster, vilket tyder på att en aktiv hjärnprocess arbetar för att efterlikna de mönster som omger den döda fläcken. Eftersom det inte finns några celler som upptäcker ljus på synskivan uppfattas inte en del av synfältet. Stavarna kan inte se färger.

Den ena, som är mindre populär, är att hjärnan helt enkelt ignorerar den. Tapparna ger färgseende, medan stavarna är ljuskänsliga och gör att man kan se i svag belysning. Musklerna runt linsen kan få den att ändra form vilket gör att man ser skarpt på både långt och kort håll.

3. På näthinnan finns synceller och dessa kallas tappar och stavar.

Hos ryggradsdjur (vänster) representerar1 näthinnan och är2 nervfibrerna, inklusive synnerven (3), medan i bläckfiskens öga (höger) och 1representerar2 nervfibrerna respektive näthinnan.

Test av den döda vinkeln

Demonstration av den döda vinkeln

Instruktioner:Du bör ha ansiktet på några fingrar från skärmen.

På den gula fläcken omvandlas ljusstrålarna från ljusenergi till elektrisk energi och skickas upp till hjärnan för tolkning. Där synnerven går ut från ögat, vid den blinda fläcken, har man inga sinnesceller.

Problem med ögat

Synfel är vanligt och ofta handlar det om att ljusstrålarna inte bryts så de träffar näthinnan och gula fläcken på ett korrekt sätt.

Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO

Närsynthet (Man ser suddigt på långt håll):

Närsynthet innebär att glaskroppen är för lång och ljusstrålarna bryts då före näthinnan.

Hos dem närmar sig synnerven receptorerna bakifrån, så den skapar inte någon öppning i näthinnan.

Den första dokumenterade observationen av fenomenet gjordes på 1660-talet av Edme Mariotte i Frankrike. Detta kommer att ske ungefär när skärmen är ungefär 25 cm bort (3x bredden på detta diagram). Stavarna kan inte se färger.

(Ted-Ed, 3.59, Engelska)

Övningar:

———————————————————————————————–

Det mänskliga ögats komplexitet – från blinda fläcken och makulan till fokuserat och perifert seende

Under de senaste 500 miljoner åren har evolutionen skapat en otrolig variation av olika ögon från en enkel ljuskänslig punkt.

Detta har visat sig vara ett stort utvecklingssteg då seende varelser har en tydlig fördel över blinda varelser. På den gula fläcken omvandlas ljusstrålarna från ljusenergi till elektrisk energi och skickas upp till hjärnan för tolkning.
Ljusstrålarna går genom glaskroppen (som består av en genomskinlig gelé) och träffar näthinnan. Pupillens storlek ändras automatiskt av ögat, vilket gör att lagom mycket ljus släpps in. Detta innebär huvudsakligen att vi har ett ”omvänt öga” som kräver att vår hjärna ändrar om det vi ser till rätt perspektiv. Vid närsynthet används en konkav lins framför ögat vilket gör att ljusstrålarna kan spridas lite innan de träffar näthinnan.
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
Översynthet (Man ser suddigt på nära håll):
Översynthet innebär att glaskroppen är för kort och ljusstrålarna bryts då bakom näthinnan.