Cirkulära kretsloppet två delar
Hem / Historia, Vetenskap & Forskning / Cirkulära kretsloppet två delar
Ibland är förstås fortfarande material- eller energiåtervinning ett rimligt alternativ – men ofta är möblerna eller dess delar fortfarande fullt dugliga och kunden köper nya möbler av något annat skäl. Djurets avföring ger jorden ny näring. Det gäller till exempel grundämnen som kol, kväve och fosfor men hela naturen är ett kretslopp där ämnen cirkulerar.
Bild: jcesar2015 / Pixabay License
En växt tar upp energi från solen och näringsämnen från jorden.
Om produkten är förbrukad ska den enkelt kunna plockas isär och så mycket som möjligt av materialet ska kunna återvinnas till nya produkter. Hur de olika delarna bäst kan fås att hänga ihop och hur branschen effektivt hittar dit är en viktig del av cirkulär ekonomi som forskningsområde.
Läs mer om vårt tidigare arbete i Steg 2: CIRKULÄRA MÖBELFLÖDEN (pdf)
I naturen rör sig ämnen i olika kretslopp.
När de produkterna slängs försvinner den värdefulla resursen bland allt annat skräp. Avfallet från en produkt ska vara en resurs när nya saker tillverkas.
Produkter ska i så stor utsträckning som möjligt tillverkas av nedbrytningsbara material. (Supermiljöbloggen)
Uppgifter:
Hjälp till att förbättra Ugglans NO!
Har du hittat något fel, någon död/olämplig länk eller vill tipsa om någon intressant länk? Modellen, som baseras på processen ”utvinn – använd – släng”, skapar både brist på naturresurser och påverkar jordens ekosystem hårt. Många av resurserna till exempel vissa metaller är sällsynta och väldigt svåra att få tag på. Våra uppskattningar visar att affärsmodeller som bygger på en sådan cirkulär princip, och som lyckas förlänga den faktiska livslängden på produkterna, kan minska klimatpåverkan med ungefär 30 % om det ersätter nyproduktion.
Grundidén är att simulera naturliga system och betraka avfall som näring till nya processer, endast använda förnybar energi och hylla mångfald. Industriell symbios, eller företags- symbios som är det begrepp vi valt att använda i denna framställning, kan stimulera innovation, bidra till ökad affärsnytta och hållbar utveckling lokalt och regionalt.
Kollaborativ konsumtion
Böckerna The Mesh av Lisa Gansky och What’s Mine Is Yours av Rachel Botsman, som fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, beskriver framväxten av delandets ekonomi, som bland annat rymmer möjlig- heter till kollaborativ konsumtion, det vill säga att dela på befintliga resurser som bilar, bostäder och verktyg med hjälp av appar och webbaserade delningstjänster.
Detta synsätt kommer inte att hålla i längden utan för att kunna nå ett hållbart samhälle behöver tillverkare och användare bättre ta vara på jordens resurser.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO ©
Cirkulär ekonomi handlar om att produkter ska ha ett kretslopp likt de som finns i naturen. En liten del återanvänds men den största delen hamnar på de växande soptipparna.
Skriv en kommentar nedan.
Cradle to Cradle
Cradle to Cradle (förkortas ofta C2C) är en designfilosofi som ursprungligen presenterades i boken Cradle to Cradle – Remaking The Way We Make Things. När djuret sedan dör bryts det ner och fler näringsämnen återgår till jorden och en ny växt får näring till att växa.
Det kan handla om ideella initiativ såväl som att skapa innovativa affärsmodeller kring de helt nya möjligheter som öppnar sig när det som är mitt på ett enkelt sätt också kan vara ditt. (Ellen MacArthur foundation, engelska, 3.11)
Material tas upp, produkter tillverkas för att sedan kastas. Tanken är att företagen ska ansvara för produkten från tillverkning till demontering.
En viktig fråga i cirkulär ekonomi är hur mycket varje person behöver äga. Inga grundämnen försvinner utan de återanvänds.
I vårt samhälle används ett synsätt som är som en linje (linjärt).
Ett djur äter upp växten. (Naturskyddsföreningen, svenska, 0.36)
Cradle to Cradle handlar ytterst om att skapa positiva värden för oss människor och för biosfären.